Plötsligt händer det!

Doris har tidigare landat på min arm men då flaxade hon iväg illa kvickt! Men idag satt hon sig på mitt bröst och satt där en stund. Vilken lycka! Hon fräste lite åt mig och försökte göra sig stor men när hon märkte att jag inte skulle stressa henne eller tvinga fram något så lugnade hon ner sig. Hon har inte kommit och satt sig nå mer med mig men det är enorma framsteg! Det var en dag sent men ändå den bästa julklappen någonsin 😍
När jag skriver såna här saker i bloggen, på Facebook eller instagram så tänker jag att jag måste låta hemskt löjlig. Men ni som har eller har haft fåglar själv förstår exakt vad jag menar och hur jag Känner! Enorm lycka!😊

I övrigt så har det varit en bra jul. Spenderade förmiddagen av julafton hemma med sambon och dunbollarna. Sen spenderade vi några timmar hos mormor och morfar med familjen sen var vi hos svärmor i några timmar. Det har
 varit en väldigt mysig jul men jädrar vad trött man blir!

Från det ena till det andra, för några månader sedan så konstaterades det att jag har anemi (dåligt blodvärde). Och jag hade ganska mycket symtom, jag blev dock bättre ganska snabbt när jag fick börja med medicin. Men nu är nästan alla symtom tillbaka trots att jag fortfarande äter medicin. Jag vet inte om det är normalt att det blir så här eller om jag borde ringa doktorn. Jag får blåmärken, har kronisk huvudvärk, jag är alldeles yr, helt obeskrivligt trött, orkeslös, feberkänslor osv osv. Jag mår så bra i övrigt nu så det är så jäkla tråkigt att ha en kropp som inte alls fungerar som den ska. Jag har fibromyalgi och sakroiliit. Dem sjukdomarna är kroniska och det finns inte mycket att göra åt det. Men denna anemin som jag nu har ska ju försvinna. Vet inte om dem borde leta varför jag har det. 
Jag vill inte låta sjukdomar och diagnoser definiera vem jag är men jag måste acceptera att det är en stor del av mitt liv. Men jag gör så gott jag kan för att inte låta det hindra mig i min vardag. 

Nu vart det mycket babbel och ett inlägg men lite blandat innehåll. Men ibland så blir det så 😊
Jag hoppas att ni alla har haft en underbar jul ❤

Dunbollskärlek

Sixten har kämpat i flera månader för att få Doris uppmärksamhet och att hon ska putsa honom. Nu har hon fattat grejen så hon putsar honom så fint sen lutar hon fram huvudet  och vill också bli putsad och hon är så vacker!
Vad gör Sixten Då? Jo han börjar klia sig på huvudet och putsa sig själv där han kommer åt. 
Långa långa stunder kan dem sitta med huvudet på sned mot varandra och vänta på att bli putsad, men då sitter dem bara där och ser knäppa ut. Fantastiskt vackra men knäppa!
Sixten har uppvaktat Doris enda sen hon kom, 
men hon har varit riktigt riktigt jäkla svårflörtad. 
Och nu när hon har fattat så är det Sixten som inte fattar hur man gör 😂 
Även om detta inte är en blogg som är enbart för mina fåglar så ska ni ändå veta att det kommer att vara massa inlägg om dem. Dem är en så stor del av mitt liv, dem är hysteriskt roliga och så fantastiskt vackra. Jag älskar dessa dunbollar så enormt mycket!
Ibland tror jag att det är höns jag köpt när dem vandrar runt på golvet och pickar. 
Man älskar ju alltid sina djur. Men med just fåglar är det något alldeles speciellt. Och dem får mig att skratta varje dag. Jag skulle kunna spendera hela dagarna med att endast sitta och glåma på dem där två 😍 
Det är fantastiskt att dem funnit varandra och att iallafall Doris putsar Sixten.
Samtidigt så blir jag lite orolig att han helt ska tappa intresset han haft gällande att gosa med mig. Nu när han har skaffat en fjälla så kanske inte morsan duger längre. 
All kärlek jag fått från Sixten har gjort mig bortskämd, jag kommer att bli väldigt väldigt ledsen om det försvinner.
Men jag får tänka som så att han har iallafall fått en artfrände, en fjälla dessutom. Det gör honom lyckligare än att bara ha mig. 
Jag ska berätta historien om hur/varför jag började älska fåglar. Men jag tar det en annan dag 😊
Jag önskar er alla en riktigt god jul 😊❤

Doris ❤

Det här är en kärlek som man måste uppleva själv för att förstå. Kärleken mellan en människa och en fågel.
När Sixten blev tam så skedde det snabbt. Det dröjde några månader innan han blev tam, men när han väl satt sig på mig 1 gång så insåg han att denna knepiga varelse som kallar sig för hans mamma inte var nå farlig alls. Sen dess har han varit tam och han ÄLSKAR mys och gos. 
När han blev tam så var det bland det mäktigaste jag någonsin upplevt. Innan han blev tam så fräste han lite och flaxade iväg så fort man kom i närheten.

Doris däremot, hon hugger och fräser som en jävla kobra. 2-3 meter har nästan varit på tok för nära. Hon fräser och gör utfall. 
Men Nu, häromdagen så började hon bli så nyfiken på mig. Nu kommer hon närmre och närmre för varje dag som går. Hon har inte satt sig på mig men hon börjar som sagt att vara riktigt nära. Det är bara en tidsfråga innan hon kommer att landa på mig.
Och när den dagen kommer så kommer jag att vara hysteriskt nöjd och stolt 😊 
Detta är en kärlek och en lycka som inte går att beskriva för någon som inte har fåglar själv.
Hon kanske aldrig blir riktigt tam och kelsjuk. Men jag blir nöjd bara hon vill sitta med mig ❤ 
Fortsättning följer 😊