29,67 dagar!

29,67 dagar utan snus. Ja. Jag har skaffat en sån där nykterhetsapp där jag skrev in sista klockslaget jag tog en snus! Med hjälp av e-cigg med nikotin så har jag klarat av den värsta abstinensen. Utan den hade det aldrig gått. Men nu suger jag ju på den där jävla e-ciggen som om livet hängde på det! Som en jävla sugkärring. Och är jag någonstans där jag inte kan använda den så tuggar jag nikotintuggummin som aldrig förr.
Detta har fått mig att tänka lite extra på beroenden och missbruk.
Man kan ju vara beroende av och/eller missbruka exakt vad som helst. Varför börjar man från början? Det är ju inte så att man tänker att nu ska jag skaffa mig ett dyrt missbruk som det blir ett helvete att bli av med en vacker dag. Men samtidigt så är man ju inte korkad, man vet ju hur stor risken är att man blir beroende.

Mina missbruk och tankar kring det:
Snus. Jag snusade minst 1 dosa om dagen. Jag hade snus inne HELA tiden (nästan). Under en period så sov jag till och med med en snus inne. När det började bli 2-3 dosor kvar av stocken så började paniken och jag var tvungen att köpa en ny stock. Hade minst 2 extra dosor i väskan hela tiden. Nu är ju inte snus något som egentligen påverkar någon annan runt omkring en. Men det är ju inte nyttigt och det är ett helvete att sluta med. Titta gärna på detta klipp 
https://m.youtube.com/watch?v=N38oQwZm5sQ 😊

Cigaretter: Jag är inte längre beroende av cigaretter men jag tycker det är jäkligt gött att ta en cigg ibland. Men sen kollar man på andra människor, som tex får kol och inte drar ner på rökandet ändå. Man tar ju sakta livet av sig själv. Plus att det luktar illa. Man kan inte röka när man vill eller vart man vill och på så sätt så kanske det är bättre än snus eftersom man inte har möjlighet att blossa ständigt. 

Alkohol: Jag är inte alkoholist i den bemärkelsen att jag dricker för ofta. Men när jag dricker så går det åt helvete, det finns inget stopp, jag blir världsmästare på både sång och dans och är sexigare än Angelina Jolie. Jag kan inte ta en öl eller ett glas vin. Det går inte. Jag super tills jag stupar. Det finns säkert en massa massa underliggande orsaker till det. Baksmällan och ångesten är alltid extrem dagen efter även om jag inte gjort något dumt alls. Så jag har nu bestämt mig för att inte utsätta mig för det där igen. Jag tänker bli nykterist, framförallt för min egen skull! Jag kan ha lika roligt ändå och kan då dessutom köra vart och när jag vill. Man slipper baksmällan och ångesten. Man slipper göra bort sig och man slipper minnesluckor. Jag ser inget jobbigt alls i att sluta dricka faktiskt.

Nässpray: Ett hemskt onödigt missbruk som jag inte lyckas bli av med! Kan jag inte andas genom näsan så får jag riktig jävla total panik! 

Sen så är jag beroende av läppsyl men det är inte skadligt för varken mig eller någon annan 😊

Socker tänker jag inte ens gå in på!

Vad är det som får oss att börja med alla dessa saker som är uppenbart dåliga för oss? Jag minns exakt första gången jag tog en snus och första gången jag rökte och sen första gången jag tog ett halsbloss. 
Snus, cigg och alkohol skulle troligtvis vara olagligt om det "upptäcktes" idag. 
Min fråga är alltså, vad tänker man på när man börjar? Varför gör man Det? Man är ju smartare än så egentligen!