Livsöden

Vad är det som styr hur en människa hanterar saker och hur en människa ser och tänker. 
Om vi till exempel tar en missbrukare. Låt oss säga att det är en grupp syskon, 1 eller kanske 2 är missbrukare av något slag men inte de andra. Låt oss säga att de 2 syskonen säger att det har med barndom och uppfostran att göra. Varför är då inte hela syskonskaran missbrukare?
Jag förstår ju att det har en hel del med hur stark man är psykiskt. Men man behöver ju inte nödvändigtvis vara svag för att bli missbrukare.

Eller de värsta folken som finns, pedofiler. Det är ett så sinnessjukt beteende. Det är så äckligt jävla vidrigt och hemskt så det finns inte ord som kan beskriva det. Bland pedofiler så finns det ju folk som blivit utsatta själva och folk som inte blivit utsatta själva. Vad är det som gör att vissa utnyttjar barn själva medan vissa som blivit utsatta aldrig någonsin skulle ens kunna tänka tanken att utsetta någon annan för detta. 
Jag tycker ju att om man har blivit utsatt för såna hemskheter som barn så bör man ju tänka att man inte vill utsätta någon annan för något liknande. Ändå är det många pedofiler som själva blivit utsatta. Och vad är det som gör att många pedofiler faktiskt är så otroligt sjuka att dem på riktigt tror att det är kärlek? Hur kan en vuxen människa tro att man visar äkta kärlek för sina barn genom att tvinga barnet att utföra olika handlingar som barn inte ens ska veta vad det är.
Och hur i helskotta hittade pedofiler varandra innan Internet? Hur visste dem att den personen dem pratade med också höll på med så fruktansvärt vidriga saker? Det finns en bok som heter "Hur kunde hon". Läs den om ni klarar av att läsa om saker som man inte ens kan tro är sant.  

Fortsättning följer en annan dag......