Nu menar inte jag att alla är dåliga på att städa, det blir tex bra mycket noggrannare om min sambo gör det. Men jag ska ju ha vissa medel på vissa ställen och jag måste skölja av trasan oftare än oftast och jag vill ha koll på vart jag har grejerna och jag vill ha koll på vad som är gjort och vad som inte är gjort.

Jag blir otroligt stressad och irriterad om någon försöker hjälpa mig städa. 

Så har vi ju den lilla detaljen att jag har fibromyalgi och sakroiliit, plus att jag nu har en annan smärta också för att jag var så jävla klantig och halkade. Att överanstränga kroppen så här med mina problem är så fruktansvärt jävla korkat och jag gör det om och om igen.

Så sa jag att jag sköter tvätten nu när det är gardiner och finkläder med men du får bära upp tvätten sen. Ja säg till när du säger han. Så går jag ner i tvättstugan och ska lägga in en till maskin, vad gör jag då? Jo då tänker min lilla reptilhjärna att äh Hanna. Det är bara att bära upp den där tvätten, hur hade du gjort om du var ensam? Sen kommer jag in i huset med ikeakassen full i kläder och svär och gnäller över att jag har ont. Fast det är helt och hållet mitt eget fel. Så nu ligger jag i sängen  och kan knappt andas. Jag har så djävulskt ont så det går inte ens att förklara.

Varför gör jag så här mot mig själv gång på gång? Så jävla onödigt.